Fusing & Sagging
|
|
|
Ex på Combing |
Ex på fusat glas som ska slumpas |
Ex på Sandgjutning |
Metoden tros vara ca 4000 år gammal, och en bland de första glas tekniker man känner till. Användes senast av Romarna, hamnade sedan i dvala. På 1970-talet hände det något borta i USA. Det var ett par entusiastiska ”eldsjälar” glasblåsare från Oregon som bestämde sig för att utforska området närmare. Detta resulterade i företaget ”Bullseye”. Det tillverkades maskin- och handvalsat planglas, med egenskaper som gör det möjligt, att i vår tid använda denna gamla teknik igen. Fusing tekniken spred sig ut över världen, så vart man än reste kunde man träffa på fusat konstglas. Det är en spännande teknik som ger många möjligheter. Det har också bidragit till att det har blivit flera mindre ”Glasstudios” runtomkring, som idag arbetar med olika glas tekniker. Start investeringen är inte riktigt så stor som vid inrättning av en ”Glashytta” för glasblåsning.
Fusing tekniken har idag öppnat många dörrar för arbete med konstglaset, då själva tekniken inte är så svår att lära. Det är nog mer den konstnärliga ådran som sätts på prov, där bl. a. materialkännedom/färglära och komposition spelar några av rollerna, för ett mer lyckat stycke konstglas
Full Fusing = 2 eller flera lager glas som smällts ihop till en jämn "glas kaka"
Tac Fusing = glaset smälter ihop som ovan fast med en lägre temperatur, bildar då en
relief yta
Slumping = glas kakan ändrar utseende efter en bestämd form
Sagging = som ovan men djupare formning
Combing 1 &2. = krattning i den heta glasmassan, med eller utan form
Sandgjutning = glaset gjuts i form av
en sandblandning
Pate dé Verre =
glasgjutning i olika former av gips/lera/silikon eller liknande produkter
Dalle-de-verre = arkitekturglas, plattor av glas o betong
Sandblästring = med högtryck och sand skalar man bort ytan på glaset till olika djup
Etsning = på kemisk väg avskalar man glasets yta, från blank till matt
Gravering = med hjälp av olika borr, arbeta fram matta yt mönster
Driva glas =
uppvärmt returglas som omarbetas med hjälp av Glory hole ( rörliknande gasugn)
UV-limning =
speciellt till transparant
klarglas, som härdas med UV-ljus
Laminering = vätska mellan glasskivor som blir till seg o motståndskraftig film, (typ bilrutor)
Glasmålning =
speciella färger som målas på glas som sedan bränns in
Guldförgyllning =
bladguld läggs på patinerad glasyta, som sedan bränns in
Glaspärlor/GlasBeads
Silverfumad GlasBead
Beading
Lampwork =glasstänger som värms över gaslåga (propan) till formbar konsistens, för att sedan fångas an på en metallpinne (mandrill) och sedan formas till en önskad pärla. Propangas innehåller ämnen som olja, som tyvärr ger en viss sotningseffekt på glaset, syns mer på några av färgerna.
OBS Nya Brännare är på gång.
Flamework =samma som ovan men med en gasblandning av oxygen/propan som ger en betydligt högre temperatur. Vissa glas behöver en högre temperatur för att utvekla sin rätta färg. Det viktigaste att påpeka vid pärltillverkning är att denna blandning ger ett rent och klart glas.
Till framställning av glaspärlor brukas oftast de mjuka
konstglasen som Moretti - Vetrofond - Lauscha - Ornella - Sateke.
De mer sega glasen som Bullseye - Artista och Uroboros
lämpar sig bättre för nybörjare. Mjuka konstglas har ett högre C.O.E. tal ca 90 - 112, än vad de hårda glastyperna som bl. a. pyrex som har C.O.E. 33.
Det krävs mer högre temperatur för att smälta glas med lågt C.O.E. värde
Keramik
|
|
|
Drejning pågår |
Keramikprov för torkning |
Färdiga glasyrprov |
Några av arbetsteknikerna inom keramiken är drejning – kavling – ringling - tumning. Lergods bränns i lägre temperatur än stengodset som bränns
vid 1260 C. Det finns många olika sorter av lera att välja mellan, för olika ändamål.
RAKU
Glädje – Lycka - Behag
|
|
|
Tavla Stjärntecken
|
Från serien Hjärteskar
|
Tavla Stjärntecken
|
Raku är en gammal bränningsteknik som utvecklade sig i Japan under 1500-talet och anknyter till deras teceremonier.
Där den enkla tummade och glaserade skålen var det vanligaste föremålet. På de mer exklusiva butikerna av idag, säljs det bl. a. riktigt dyra uppläggningsfat tillsammans med olika små koppar/skålar för te eller ”Saké”, som är det japanska risvinet.
Rakugodset bränns i mellan 750-900 grader. Det glaserade godset sätts in i den glödande ugnen med hjälp av en rakutång, där det står tills glasyren har smällt ut. Godset utsätts för kraftiga temperaturväxlingar. Efterbehandling av godset sker på lite olika sätt, utifrån om man vill ha en krackelerad yta eller om det ska vara färg skiftningar.